Flisas sida

4 år

4 år

Uppdateringar på Flisas sida

2014 2015 2016
2017 2018
2019

SE UCH C.I.B NO V-16 NO UCH FI UCH SE JCH

Skarjaks Flisa SE11124/2014 född 2013-11-25

e. S14973/2008 C.I.B FI UCH NORD V-11 SE UCH Skarjaks Frode Estil

u. SE38474/2011 NORD UCH SE JCH Älgstigens Inka

Patella: Ua, Öga: Ua, fulltandad

Flisas stamtavla

En valp skulle bli kvar men det visade sig vara väldigt svårt att bestämma sig för om det skulle vara en tik eller en hane.
Så på något sätt blev det både Flisa och Ylvis.

Flisa är framåt och har en stor upptäckarlust. Det hon inte hinner göra är inte värt att göra.

3 månader

2014

Flisa som blev fyra månader tisdag den 25 mars har redan varit på sin första utställning.
Det var riktigt kul tyckte Flisa och hon fick Hp och blev BIR-valp i konkurrens med sin bror Ylvis.
I gruppfinalen slutade hon som trea.
Precis som Ylvis, mamma Bina och morfar Ymer har hon svarta stickelhår på ryggen men de försvinner väl med tiden.

Flisa är en riktig arbetsmyra oavsett vad hon ger sig på, om det är att trasa sönder servetter eller springa i skogen. Hon är ganska lik sin mamma som också har gott om energi. Hon är otroligt social och vill helst sitta i knä på både kända och okända personer.

Det har inte rktigt lyckats för Flisa under höstens jakt men det kommer ju fler höstar.

2015

15 månader

Lite lugnare har hon blivit vårt lilla chamtroll Flisa. Hennes hobby är att hoppa så jag antar att hon varit känguru i ett tidigare liv. När hon inte riktigt vet hur en situation ska lösas så hoppar hon. Upp på köksbordet eller varför inte upp på diskbänken, det är inte så noga.
Snygg har hon blivit också och de svarta stråna på ryggen har fallit av betydligt snabbare än vad mamma Binas gjorde.
I slutet av juni var vi till Bodö i Noge på en utställning och där gick det verligen bra. Domare var Eivind Mjǽerum från Norge och den kritik han gav Flisa var fantastiskt bra. Hon fick excellent och Ck och eftersom hon var ensam i rasen så blev hon BIR också.

I augusti fick Flisa sitt första Cacib och blev BIR i Svenstavik.

Under denna höst har verkligen Flisa utvecklats som jakthund. Hon är bra på att hitta fågel och jag har fått skjuta ett par fåglar för henne då hon har gjort fina arbeten. Flisa är ihärdig och jobbar på med ganska jämna sökrundor och hög fart hela tiden.
Tyvärr har jag totalt misslyckats med det som kallas inkallningsträning och jag har fått ta ett rejält steg tillbaka och börja från lekskolenivå med träningen. Det börjar bli bättre och nu kommer jag oftast i väg från skogen tillsammans med Flisa i rimlig tid. Men ännu så länge är det uteslutet att starta henne på jaktprov då ett av momenten faktiskt är att kunna koppla hunden inom en timme efter provets slut.
Vi får alltså fortsätta hösten med jaktturer och inkallningsträning.

I början av november, strax innan vintern kom, så startade jag Flisa på jaktprov och det gick riktigt bra. Två fåglar som satt full tid och en hund som faktiskt gick att koppla efter lite trixande.
Resultatet blev 65 poäng och ett andrapris.

2016

Juni

Jag och Flisa har varit till Mattias Westerlund, Hundskolan Vision, på kurs.
Fyra timmar som lärde mig mer om hundträning än vad jag lärt mig på ett liv med hundar. Lydnadsträning har inte varit min starka sida precis.
Jag hoppas att jag blivit en viktigare person för Flisa och jag tycker att det verkar så. Förhoppningsvis leder detta till att hon kommer att bli enklare att koppla upp efter höstens jakt så vi kommer hem innan det blivit mörkt ;-)

Det har i alla fall gjort henne mer lätt att visa på utställning. Tidigare har hon slagit till bromsen varje gång hon skulle närma sig domartältet och domarbordet. Det har inte varit några problem att hantera henne för domarna men hon har inte visat sig från sin bästa sida precis.
Nu i slutet av maj var vi på två utställningar på samma helg och det flöt på mycket bättre än tidigare. Det gick så bra att Flisa fick två cert så nu saknas det ett Ck innan hon blir Champion.

I början av juli åkte vi till Gällivare internationella utställning där Marja Talvatie dömde finnspetsar. Flisa vann jaktklassen med Ck och blev Svensk utställningschampion.

En månad senare åkte vi till Finland och där blev Flisa BIR med Cert och Cacib. Tyvärr har hon ännu inte de jaktmeriter som krävs för att bli Finsk utställningschampion så det får vänta. Däremot kommer hon att bli C.I.B efter att FCI:s kvarnar malt klart.

Under hösten 2016 har Flisa verkligen utvecklats som jakthund. Hon är snabb och arbetsvillig och envis till tusen.
I början av hösten hade hon mycket unghundsfasoner för sig som ett onödigt rotande och ovilja att lämna de platser där hon hittat fågel. Dessutom drog hon ibland iväg åt det håll som hon själv tyckte passade utan att ta hänsyn till vart jag var på väg.
Hittar hon fågel var och är det inga problem med skallarbetena så fågel blir det.
Jag höll på att misströsta och jagade faktiskt med henne i sele och långlina ett par gånger för att kunna fånga in min bångstyriga hund och få henne att gå vidare på jakt efter nya fåglar. Nu i slutet av hösten kan jag styra jakten dit jag vill och även om hon stundtals har ett sök som är lite i längsta laget så fungerar det bra. Det är fortfarande svårt att få stopp på henne när jag tycker att vi ska sluta men vi kommer oftast hem samtidigt.
I början av november jagade jag och Malin med Flisa och det var ett nöje. Hon hittade en tjädertupp i träd och skällde bra. Vi såg lite av stjärten och längst fram på bröstkorgen på baksidan av en stor tall. Klockan var halv fyra och det var rätt mörkt och blev bara mörkare. När vi tagit oss runt såg vi ingenting utom hunden, jag föreslog att vi borde skicka bössan med Flisa så hon kunde skjuta själv. Vid det laget hade tuppen ledsnat på oss och stack iväg ca 250 meter där det blev förnyat skall. Innan vi var där var det så klart ännu mörkare så vi stötte fågeln ytterligare en gång. Vi fick ingen fågel men fick njuta av ett utmärkt hundjobb och en hund som kom till bilen samtidigt som vi.

Sista dagen hönorna var lovliga blev sannolikt årets sista jakttur för efter det har det snöat och snöat och.. snöat.
Jag hade som mål att lyckas skjuta en fågel till för Flisa efter som jag schabblat bort ett flertal fina hundjobb den senaste tiden.
Hon hittade en fågel i träd och efter 56 minuters smygande trodde jag att det kunde vara fjädrar från en höna jag såg på/i en av skallträdets grenar. Jag sköt på vinst och förlust och ned ramlade en tjäderhöna.
Hade jag skjutit på ingenting hade inte Flisa skvallrat på mig så det hade varit vår hemlighet.
Snön var helt nedtrampad under trädet och stundtals satt Flisa och skällde. Det är så skönt att få belöna hunden för ett bra utfört jobb med att få fågel i backen, det är det bästa med jakten när samarbetet mellan hund och jägare fungerar.

Ett par dagar senare åkte vi hela vägen till Oslo på Norsk vinnarutställning och det gick strålande. Flisa blev både Norsk vinnare -16 och Norsk utställningschampion.

2017

September

I början av juni föddas Flisas första valpar, det blev två hanar och två tikar som flyttade till sina nya hem lite drygt tre veckor före jaktpremiären. Sen var det dags att snabbt få Flisa i form till jakten och i höst har hon fortsatt sin utveckling mot en duglig jakthund. Tyvärr har det strulat en hel del för matte så det har varit många misslyckade chanser.
I år har det inte varit några problem att koppla Flisa efter jaktens slut så jag tyckte att det var dags att starta ett rörligt jaktprov i september.
Mitt i lövfällningen var det och de flesta fåglar verkade mycket skygga men det fanns två tjädertuppar och en orrtupp som satt i de tio minuter som krävs för ett fullt jobb för hunden. De två tjädertupparna var så svåra att skrämma att de helt vägrade flyga utan envist satt kvar fast jag och domaren stod under träden och diskuterade hur vi skulle göra med de tokiga fåglarna.
Sen har det varit en veckas nervös väntan på resultatet som blev 77 poäng och ett första pris! Ett förstapris som förutom att det är första steget mot ett jaktprovschampionat också innebär att Flisa blir Finskt utställningschampion nu.
Strax efter jag fått veta jaktprovsresultatet lyckades vi dessutom överlista en stor tupp som flyttat två gånger innan jag kom åt att skjuta, så just nu känns det som om det mesta går min och Flisas väg.

2018

I februari fick Flisa sin andra valpkull. Det blev fyra tikar och en hane. Eftersom vi planerat att behålla en tik själv var det ett tufft beslut att enas om en av de fyra fina tikarna.

2019

Hösten 2019 blev Flisa jaktchampion efter två starter på ett utlyst och ett rörligt jaktprov. Två ettor med 75 och 84 poäng blev resultatet.
Tre första pris, två andra pris och ett tredje pris på sex starter är Flisas resultat på jaktprov så här långt.

	Lite lugnare har hon blivit vårt lilla chamtroll Flisa. Hennes hobby är att hoppa så jag antar att hon varit känguru i ett tidigare liv. När hon inte riktigt vet hur en situation ska lösas så hoppar hon. Upp på köksbordet eller varför inte upp på diskbänken, det är inte så noga. Snygg har hon blivit också och de svarta stråna på ryggen har fallit av betydligt snabbare än vad mamma Binas gjorde. I slutet av juni var vi till Bodö i Noge på en utställning och där gick det verligen bra. Domare var Eivind Mjǽerum från Norge och den kritik han gav Flisa var fantastiskt bra. Hon fick excellent och Ck och eftersom hon var ensam i rasen så blev hon BIR också. I augusti fick Flisa sitt första Cacib och blev BIR i Svenstavik.
Under denna höst har verkligen Flisa utvecklats som jakthund. Hon är bra på att hitta fågel och jag har fått skjuta ett par fåglar för henne då hon har gjort fina arbeten. Flisa är ihärdig och jobbar på med ganska jämna sökrundor och hög fart hela tiden. Tyvärr har jag totalt misslyckats med det som kallas inkallningsträning och jag har fått ta ett rejält steg tillbaka och börja från lekskolenivå med träningen. Det börjar bli bättre och nu kommer jag oftast i väg från skogen tillsammans med Flisa i rimlig tid. Men ännu så länge är det uteslutet att starta henne på jaktprov då ett av momenten faktiskt är att kunna koppla hunden inom en timme efter provets slut. Vi får alltså fortsätta hösten med jaktturer och inkallningsträning.
	I början av november, strax innan vintern kom, så startade jag Flisa på jaktprov och det gick riktigt bra. Två fåglar som satt full tid och en hund som faktiskt gick att koppla efter lite trixande. Resultatet blev 65 poäng och ett andrapris.