28 November
I lördags var det SSF-utställning i
Arvidsjaur, en utställning där vi ofta haft bra
framgångar och denna var definitivt inget undantag. Det var nog
faktiskt den bästa Arvidsjaurs-utställningen hittills. Dagens
domare Thomas Eriksson var för oss en ny bekantskap, som jag
gärna träffar igen.
Frode, som Sandra anmälde när jag tänkt avstå,vann
jaktklassen och fick sitt första certifikat. I tävlingen om
bästa hane förlorade han mot Jonnas halvbror, Akroyd's Nike,
som trots att han är åtta år fortfarande är en
riktig snygging med rörelser som en ung hund.
Det var nog nära att matte Sandra fick en tår i ögat av
glädje när hennes lille kille var så lyckosam.
Jonna som startade i
championklass var dagens sista hund av de 63 anmälda så det
var en lång väntan innan hon skulle in i ringen.
Det var två tikar anmälda i klassen och efter mycket
funderande från domaren sida så stod Jonna etta före
sin halvsyster Akroyd's Pirjo.
Sen vann Jonna både hela tikklassen och sen BIR:et och till sist
blev hon Best in Show. Det var alltså ingen hejd på hur bra
det gick.
Norrbottenspetsen heter Överstjuktans Rambo och husse heter Matts
Bildström.
|
Det var också roligt att vi fick tillfället
att träffa Kolgårdens Råssko som vi hoppas ska bli far
till Jonnas kommande valpkull. Det var en riktigt trevlig hane av
precis rätt typ. Kort och kompakt med bra resning och ett riktigt
snyggt hanhundshuvud.
Till sist så läste jag på hunddatan att Ronjas
höftledsröntgen var avläst med ett B som resultat.
Jättekul att hon har fria höfter efter alla sjukdomar som
våra hundar drabbats av.
|
14 November
|
Nu har vi fått
riktigt goda nyheter från Gäddede och Skarjaks Ole Einar B,
alias Uro och hans matte Eva Persson.
De har hunnit med två rörliga jaktprov i
höst. Resultatet blev först en tvåa och nu i veckan som
gick tog Uro ett förstapris!
Grattis säger vi!
|
10 November
I dag har jag trevligare nyheter,
protokollet från årets sista jaktprov har kommit. Den 19
oktober startade Jonna på ett rörligt prov här i
Arjeplog. Det var fint väder, lugnt och varmt och fåglarna
satt snällt. Jonna hittade fyra tjäderhönor och tre satt
full tid så det blev 76 poäng och ett första-pris. Med
den ettan så kan vi till sist söka på Jonnas finska
utställningschampionat. Hurra! |
|
26 oktober
Det finns dagar och det finns dagar.
De flesta minns vi inte, de liknar alla de andra och livet går
sin gilla gång.
Sen finns det dagar som glänser lite mer än andra och de
är de vi minns med glädje och som gör livet värt
att leva.
Till sist har vi de dagar som är svarta och svåra och man
önskar att man slipper dessa, men det gör man inte.
När man lever med hundar och älskar dem och de är en del
av familjen så måste man också leva med att deras liv
är så oändligt mycket kortare än en
människas. Men även i en människas liv är 12
år en lång tid. Jag har tagit farväl av min egen
skugga
sen 12 år tillbaks. I alla dessa år har Helga Höglund
följt mig vart jag än gått. Sen annandag jul 1998
då vi åkte till Överhörnäs för att
hämta det lilla trollet som då hette Benito's Hillevi och
for som ett yrväder tillsammans med sina syskon hemma i Christina
och Ronnys kök. Genom valpstadiet och genom ett långt och
lyckligt hundliv.
När Helga var ung så tyckte hon utställningar var ett
riktigt gissel, varje gång kräktes hon av stress. Trots det
blev hon i alla fall ganska enkelt Nordisk utställningschampion
och sen fick hon ledigt från utställningarna i flera
år för att komma åter som veteran och nu fullkomligt
älskade hon att visa upp sig. Hon har showat både Malin och
Sandra till juniorhandlingfinal i Stockholm och hon har showat oss till
Veteran of Veteransfinal på Grând Hotel i Stockholm.
Ännu i sommar dansade hon runt i ringen med glädje.
Sen har hon givit oss både Vilma och Bolla och deras syskon
så ännu några år lever hon vidare genom dem.
Tyvärr drabbades Helga av cancer och det fanns bara en utväg
och drygt en vecka innan hennes 12-årsdag var det slut. Nu ligger
hon begravd i Revi tillsammans med Sixten, Rocky, Domino och Ludde.
Det får mig att tänka på när hon och Fredrik, som
bor i Revi, tävlade i Barn med hund förra året, och
Fredrik förklarade för domaren med hög röst, att
han bara blev tvåa för att Helga
Höglund
var
inte
riktig
form
när
vi skulle gå, men det
gör inget för jag gillar blåa rosetter.
|
Jag är tacksam för att ha haft förmånen att leva
med denna hund som har stått närmast mitt hjärta genom
åren. När tårarna har slutat rinna så finns bara
fina minnen kvar.
|
|
|
19 oktober
Jag hade anmält båda hundarna till
årets sista utlysta jaktprov i
Arvidsjaur den gångna helgen. Därför var det inte
så roligt när snön vräkte ner strax innan. Men vi
hade tur och det gick att ta sig med bil till skogen och genomföra
proven.
Frode hade en bra helg och blev bästa hund med lördagens
resultat på 72 poäng och ett andra pris. På
söndagen fick han ett tredjepris.
Jonna tog en trea på lördag och på söndagen fick
hon 49 p, en poäng från ett tredjepris.
|
Jonna spanar ut och kollar in hur vädret verkar
bli.
|
|
|
3 oktober
Vi har varit på en "snabb sväng" till Åland och den
internationella utställningen där och det gick verkligen
inget vidare. Jonnas förstapris var dagens bästa resultat.
|
I övrigt tillbringas den mesta tiden i skogen på jakt efter
tjäder och orre med lite varierande framgång.
Jag har tagit en bild på en tjäderhöna som satt
väldigt synligt på
gren, den illustrerar verkligen hur väl
kamouflerad
en
fågel
är.
I
I förstoring syns hönan betydligt
bättre.
|
|
|
29 augusti
Jag säger som Olle i pistvakt "En
sån dag" fast jag vill byta ut dag mot sommar. Tur att semestern
snart är slut så det blir tid att ta det lite lugnt. Inte
flänga runt och agera flyttkarl, idka hetsjakt på hjortron
eller bryta sten ur dåliga vägar. Frode får
berätta mer i sin blogg om vad sommaren bjudit på och om
varför han inte fått hjälp att blogga på en
evighet.
Till Gällivare
fick jag åka ensam eftersom alla andra arbetade. Typiskt nog hade
jag
anmält fem hundar som dömdes i två olika ringar.
Räddningen blev min kusin från Borlänge på
besök i norra Sverige. Han fick ta hand om Mikko och det gjorde
han mycket bra. Mikko blev tvåa i hanhundsklassen efter en mycket
snygg hane från Finland.
En dryg vecka med husvagnen har vi
också hunnit
med. Den
tillbringade vi först i Sjulnäs och sedan i vårt
östra grannland. V hann känna lite på den så
kallade ryssvärmen ett tag, även om den drog sig tillbaka
till
Ryssland och ersattes av ett envist regnande. Det
är sådana dagar man är tacksam över att det finns
utställningstält, paraplyer, gore-texkläder och skor.
Helga skulle också ha mått bra av lite impregnering, hennes
päls fungerar som en disktrasa, den suger åt sig vatten och
sen börjar den sloka som en övervattnad blomma. Finnspetsarna
blir bara vackrare av lite regn och lapphundspälsen är
också hyggligt vattenavvisande.
Resultaten har varit hyfsade, Frode blev BIR i Gällivare och Jonna
BIR i både Sjulnäs och Kemi.
Gamla Helga som fortfarande älskar utställningar blev
BIR-veteran på alla ställen. I Kemi var var det som vanligt
krock mellan raserna så John fick rycka in och visa Helga och har
man bara en korv i fickan så gör hon allt för att
showa. Antagligen blev det hennes sista utställning för det
syns att åldern håller på att ta ut sin rätt nu.
Det är en tuff tid i en hundägares liv när man ser att
ögonstenen börjar bli gammal och trött och man vet att
slutet närmar sig.
Förra helgen startade vi Jonna och Frode på jaktprov en dag.
Tretton kilometer hann jag gå den dagen, trots att jag under
Jonnas jaktprov tycker att jag mest satt på en stubbe och
funderade på vad som egentligen hände. För henne blev
det ett tredjepris och Frode höll mest på och svamlade.
Dagen innan skällde han en tjädertupp som satt snyggt och
prydligt i en tall, så det är väl typiskt.
|
Jonna, Frode och Ronja i väntan på
bedömning.
Finalen i Kemi.
BIS 2 blev den snygga finska lapphunden Lecibsin Macce och Jonna hon
fick gå in och ut lika fort.
Nu är jakten igång och
tyvärr ser det ut som det är
mest ensamma hönor. En ungtupp har det i alla fall blivit för
min och
Jonnas del. Tur för mig eftersom jag klantat bort hennes tre
första
fåglar. Som vanligt vore det väl bäst om hunden kunde
skjuta själv utan
inblandning av en stor bufflig människa, men min medverkan i det
hela
ger ju
fågeln en klart bättre chans.
|
6 juli
Tre utställningsresor har vi hunnit med,
först till Vännäs där vi träffade och
ställde ut Misa med mycket klent resultat. Till Vännäs
var även Ronja anmäld.
|
I Skellefteå en vecka senare var det
lapphundsspecial med Ronja och Mikko som deltagare.
Två veckor senare bar det iväg till Trondheim där Frode
blev BIM med sitt första cacib. Med till Trondheim var även
Mikko och Ronja alla resultat finns på resultatsidan.
|
30 maj
Förra helgen var det dags för sommarens första
utställning. Platsen var Sjulnäs och vädret
var kanon.
Jonna blev bäst i rasen och oplacerad i finalen. Helga blev BIR-
veteran och 3:a i bästa tikklass.
|
Ronja vann juniorklassen med Hp och hon verkade tycka
att det var riktigt kul. Nästa gång hon tävlar blir i
Vännäs om två veckor.
|
|
|
6 maj
När vi tog ettårs-kort på Ronja så passade vi
på att fota Frode, Jonna och Helga också.
Jonna 5
år
Frode 2 år
|
Helga 11 år
|
|
|
13 April
För drygt två veckor sedan var vi på inofficiell
utställning i Kusmark. Som det syns på bilden var det ett
sällsynt dåligt väder med blötsnö och
blåst. Vi fick tillfälle att träffa Misa igen och hon
såg ut att må som en prinsessa.
Ronja hade två konkurrenter i juniorklassen och den vann hon, men
hon blev slagen av en vuxen tik.
Misa var ensam kees och blev därmed BIR ganska enkelt och i
finalen blev hon BIS-2. Misa verkade ha längtat till
utställningsringen för hon dansade fram i mitt sällskap,
men sen var hon väldigt nöjd med att åka hem i sin nya
mattes bil. Det är roligt att se att hon verkar så nöjd
med sitt nya liv.
Nu har Norska kennelklubbens långsamma papperskvarnar
äntligen malt färdigt och Jonnas Norska championat blivit
godkänt, drygt att halvt år efter jag skickat in
ansökan.
|
|
|
|
23 februari
Att finnarna (och vissa Arjeplogbor) är
ett tåligt släkte visade sig i Torneå i lördags.
Minus 32 grader stod biltermometern på när vi parkerade
på utställningsplatsen. Och naturligtvis hölls
utställningen utomhus för de mer tåliga raserna och
människorna. Ringsekreterna satt i var sin bil och skrev, med
rutorna nedvevade till ett minimum. Hur det kändes för
domarna törs jag inte tänka på, vi andra kunde ju
gå in och tina upp ibland.
42 finnspetsar var anmälda, varav 25 var hanar och 14 av dem i
öppenklass, så Frode hade hård konkurrens. Domaren,
Tanya Ahlman-Stockmari var dessutom mycket generös med H som
motsvara en tvåa. Av de 14 öppenklasshanarna fick 10 st H
så när Frode fick EH och blev trea i konkurrensen var vi
riktigt nöjda. Det var grymt svårt att visa hund i tumvantar
och massor av kläder så det var en ny erfarenhet för
mig.
Efter Frode varit inne i ringen hann vi
precis in och tina upp fötterna innan det var dags för Ronja
att delta i sin första riktiga utställning. |
|
Det var ännu fler
anmälda finska lapphundar, totalt 48 stycken, varav 27 var tikar
och 8 av dem i juniorklass. Därför var vi även
nöjda med Ronjas EH och trea i juniorkonkurrensen. På bilden
står dagens BIR-hund, Dagolas Naavanuttu, längst till
vänster och Ronja längst till höger.
|
|
|
|
4 Februari
Nu har årets första
månad passerat. Hela
Sverige har vinter och kallt. Här uppe i Arjeplog har vi mest haft
gråväder med ett evigt snöande, det är inte utan
att
man börjar längta efter vårsolen.
Misa har flyttat till Norsjö
på prov och ännu
så länge trivs hon tillsammans med Mattis, Ville och
Ann-Kristin
och jag hoppas att det fortsätter i den stilen.
Snart ska vi åka till Finland
(Torneå) på
årets första utställning. Det blir premiär
för
Ronja i officiell klass med tuff finsk konkurrens. Även Frode ska
tävla mot de stora finska pojkarna, hur nu det ska gå.
|
|