Jakt med trädskällare

Att jaga tjäder och orre med trädskällare är en mycket gammal jaktform.
Redan år 1820 gjorde en tysk adelsman som hette Von Hogguér tillsammans med några vänner en resa i norra Sverige. Och deras upplevelser under denna resa finns skildrade i boken "Vildmarks liv i Lappland".
På ett ställe i boken beskriver han en underlig jaktform som fascinerade ressällskapet mycket.
”Ofta såg jag  såväl i Norrland som det övriga Sverge ett besynnerligt sätt att jaga tjäder, nämligen med hund. Bönderna, av vilka alla mer eller mindre syssla med jakt, hålla små hundar, som äro ganska lika den vanliga spetsen.
Under jakten uppspåra nu dessa hundar, vilka visserligen sakna väderkorn men äga desto skarpare ögon, tjädrarna i träden. När de upptäckt någon, ge de skall och springa skällande runt trädet under det att de hela tiden titta uppåt. Fågeln vars uppmärksamhet helt tages i anspråk av hunden, som ständigt följer den med ögonen, hör icke jägaren, som ledd av hundens skall smyger sig tätt inpå trädet, utan blir vanligen skjuten. De svenska bönderna skjuta sällan utan att vara fullkomligt säkra på skottet.”

Nu för tiden har väl jakten ändrats från att vara en kamp för ”brödfödan” till att i huvudsak vara rekreation. Jag har svårt att tänka mig något mer avkopplande än att vandra i skogen en tidig morgon i september när skogen brinner av höstfärger och luften är klar och hög.
Får man sen höra hunden skälla så ökar spänningen och då gäller det att likt nybyggaren på 1800-talet försöka ta sig fram så tyst och så osynligt som möjligt, för att trots att fågeln har sin uppmärksamhet riktad på hunden så är den långt ifrån döv eller blind. Anar den oråd tar den lätt till vingarna och söker sig till en säkrare plats.

Jaktformen bygger på att hunden arbetar genom att söka metodiskt framför jägaren för att  hitta skogsfågel, som antingen befinner sig på marken eller i ett träd.
Sitter fågeln på marken stöter hunden upp den i ett träd och skäller sedan (därav benämningen trädskällare), medan jägaren försöker ta sig inom skotthåll. Om fågeln skräms och flyger iväg, gäller det för hunden att lyssna efter riktningen. Om fågeln på nytt sätter sig i träd, ska hunden snabbt springa dit och genom luktsinnet, synen och hörseln försöka hitta rätt träd och återigen börja skälla.

foto: Erling Löfmark

För alla typer av bruks- och jakthundar finns prov för att försöka mäta hur bra hunden fungerar inom sitt område, och det finns också för trädskällare.
På proven försöker man efterlikna vanlig jakt, men man skjuter inte fåglarna utan skrämmer dem på flykten när hunden skällt i tio minuter.
Jaktprovsdomaren bedömer sedan olika moment t.ex. förmåga till samarbete med föraren, sök, fart och skall. Tre förstapris på jaktprov ger det eftertraktade jaktchampionatet.

Tidigare har John stått för deltagandet på jaktprov, men hösten 99 debuterade jag själv som förare med Stina.
Det kändes lite pirrigt att gå till skogen med en främmande människa som skulle bedöma hur jag och Stina fungerade tillsammans, men allt gick bra även om det inte blev några strålande resultat.

Stina och husse efter några extremt lyckade jaktdagar.