Skarjaks Guld-Stina SE19441/2018 född 2018-02-15

e. SE12455/2012 SE UCH Styggbergets Rikki

u. SE11124/2014 SE JCH C.I.B SE UCH NO UCH FI UCH  NO V-16 Skarjas Flisa


Patella: Ua, Öga: Ua, saknar 1 P3 i överkäken
 

1:a pris jaktprov
3:a på Skallkungen 2021


Guld-Stinas stamtavla


2018
2019
2020
2021





2018


Efter hösten 2017 började vi känna att det var dags för en ny jakthund i huset.
Jonna var borta.
Frode hade blivit i stort sett helt döv efter en öroninflammation.
Flisa är bara mattes jakthund.
Och Bina är tyvärr allt för mycket "sin egen" i många situationer.

Därför åkte jag på en lång resa till Dalarna i hopp om att hitta den rätta hanen och göra den perfekta kombinationen. Hur det blir med den saken dröjer det länge innan man får kvitto på men det blev i alla fall fyra tikar att välja på.
Efter stor beslutsvånda blev Guld-Stina kvar här hos oss.

Lill-Skarja, som vi kallar henne, är en lugn och snäll valp som är både kvälls- och morgontrött.
Däremot håller hon igång hela dagarna men någon gång måste hon ju vara vaken.
Uppfödd på landet som hon är har hon fått för sig att när vi är i "stora staden Arjeplog" kan det vara farligt att bajsa utomhus, något som inte är så roligt alla gånger. Kissa utomhus går i alla fall bra.


12 veckor


September 2018





Skarja har växt en hel del sen sist jag skrev något om henne, Hon liknar mamma Flisa så mycket att vi stundtals tar fel på hund.
Hon älskar skor och vill gärna låna dem till leksak men hon har ännu så länge inte haft sönder någonting, en egenskap som hon inte ärvt från mor och mormor som fortfarande tuggar sönder läsglasögon och vetevärmare om de får chansen.
Vi har hunnit med ett par utställningar för tränings skull och hon har blivit BIR-valp vid bägge tillfällena.

Jaktträningen har också påbörjats och det är inget fel på jaktlusten. Skarja skäller både på små (trastar) och stora (tjädertuppar) fåglar.




2019

1 år



Nu har Lill-Skarja fyllt ett år och hon är en riktigt trevlig hund som håller bra kontakt och inte ärvt sin mammas vildhundsbeteende det minsta. Visserligen kommer det säkert dagar då hörseln kommer att vara mer än selektiv men det finns hopp om att hon kommer att sluta jaga samtidigt som jägaren.
Exteriört verkar Skarja lovande men hon är magrare än en vinthund och mycket svår att övertyga om att hon ska äta på regelbundna tider. Det finns ju så mycket annat roligt att göra än att äta tråkiga hundkulor.


Ingen är ju sämre än att man kan ändra sig och det gäller även Skarja. Läser med förvåning att jag skrivit att hon var lätt att koppla för att halvår sedan. Så icke nu!
När Skarja jagar så jagar hon! Hon har många bra egenskaper; följsam, tyst i upptag, envishet när det gäller att hitta fågel och ett bra skall är några exempel. Men att acceptera att hon ska sluta jaga när vi vill hör inte dit och så länge hon inte går att få stopp på blir det inga jaktprovsstarter. Man får ju inte avsluta ett jaktprov med att skjuta fågel så att hunden går att koppla efter det (och det är ju inte tillåtet att skjuta hunden heller).
Men, men det är bara att nöta på  så kanske det lossnar. Jagar gör hon i alla fall och motsatsen vore ju sämre.





2020




Skarja har utvecklats bra som jakthund tycker jag och det går att få stopp på henne och få in henne i bilen när man vill hem igen. Hennes sök är inte så stort och hon är oftast lätt att styra dit man vill. Något som jag uppskattar efter att ha jagat med hennes mor som envist går dit det finns fågel, även om det inte är dit jag är på väg.
Det har blivit några fåglar för henne i höst för både mig och för Sandra.
Det blev dock ingen jaktprovsstart under denna höst men det kommer väl nya höstar och nya chanser. Tvivlar dock inte på Skarjas möjligheter att skälla ihop poäng på prov då hon på många plan är en bättre hund än sin mamma.





2021





I augusti var det dags för jaktprovsdebut för Skarja.
På lördag blev resultatet 59 poäng och ett tredjepris.
Dagen efter gick allt fantastiskt bra och resultatet blev ett förstapris med 86 poäng.
Nu blir det att fortsätta med fler prov med hopp om att Skarja ska bli jaktprovschampion som sin mor och mormor.


Skarjas största fördel i jaktskogen är att hon verkligen jagar med mig och håller bra kontakt i de allra flesta fall.
Ett minus är att hon tycker väldigt bra om ekorre och det känns som hela skogen är full av dem denna höst.

Två hundar från vår klubb SSF nedre norrbotten hade 86 poäng i kvalet till 2021 års Skallkung. Skarja hade dock mer poäng på sitt näst bästa prov och det räckte för att kvala in.

Skallkungen arrangerades av västerbottens kustland första helgen i oktober i skogarna runt Vindeln. Vädret kunde absolut ha varit bättre och det märktes på resultaten.
På söndagen hittade Skarja en orre som satt i 10 minuter samt en tjädertupp som bara satte sig tvärt innan den flög vidare. Det blev 63 poäng och ett treje pris och otroligt nog räckte detta blygsamma resultat till att bli trea på Skallkungen och förmånen att få representera Sverige vid 2022 års Nordiska mästerskap.



Två bilder på Skarja från hösten 2021.