Binas tredje kull

Nu har valparna blivit precis lagomt stora.
De är söta som socker och leker underbart klumpigt så man kan sitta och titta på dem hela tiden. De har inte börjat äta upp huset och inredningen ännu och man har fortfarande en möjlighet att hålla torrt och rent efter dem. De har inte fått röstresurser som liknar måsar och de kräver inte mat i svinottan ännu. Men det kommer....
Alla fyra har fått sina namn och alla , inklusive den lilla tiken, är tingade.
En av hanarna ska flytta till sin pappa, Uro, och hans matte Eva i Gäddede och de andra tre hamnar i norr- och västerbotten.

22 april
Nu är det inte lika lugnt och stilla i valplådan längre utan fullt pådrag stora delar av dagen och tyvärr även stundtals på natten.
Bina är ganska bestämd med att det är dags för valparna att äta vanlig mat och hon gör sitt bästa för att ordna det själv. Fredag förmiddag backade hon ut ur selen och stack som ett rött streck på matjakt, en halvtimme senare stod hon på bron och gnällde för att hon ville in till valparna för att ge dem ett torkat fiskskinn! En klok och ansvarstagande mamma och en uppfödare som inte helt uppskattar detta.

På dessa bilder är valparna mellan fyra och fem veckor gamla

Det är roligt att vara ute och leka och ännu roligare om man har Fredrik att busa med.

Tapio har hittat en bra vilstol att sitta i.	Mielikki tror kanske att hon är gräsätare
Tapio	Otso
Vellamo	Mielikki

3 maj
Det är ett gäng självständiga valpar som nu har passerat 6 veckors ålder.
Visst brukar finnspetsar ha bra självförtroende men dessa fyra har fått lite mer än andra.
Det behövs fler än en för att hålla koll på dessa vildar när de beger sig ut på upptäcksfärd.
De har varit ute på sin första "skogsträning" en solig eftermiddag och de tre största hann springa långt bort för att bara vara fem veckor.

Lilla Mielikki har inte fått upp lika hög fart ännu men det kommer, bara hon får lite längre ben, det råder det inte någon tvivel om.

Pickninck utomhus har de också haft, det underlättar när avfallsprodukterna ska ut direkt efter matintaget

Som i de flesta syskonskaror finns det de som inte är så snälla alla gånger

Ett gammalt älgkalvskinn ger värme åt en frusen valp

Och ibland får man gå på upptäcksfärd i de stora hundarnas hage

9 maj
Nu är vi inne på sista veckan med gänget och det är tur för husets skull.

Fyra valpar är bra på att tugga sönder saker när de går samman och hjälps åt och efter 18 år som uppfödare finns det påbörjade gnaghörn både här och där.
Det är för hemskt kallt ute så det är svårt att ha dem ute några längre stunder.

Dragkamp pågår med Vellamo i mitten	Vellamo, Mielikki, Tapio och Otso på rad
Mielikki	Otso
En mycket gullig bakdel	Vellamo

Störst i kullen är lugne, sävlige Tapio	Precis som sin bror älskar Otso att sitta i knät och mysa
	Mielikki är fortfarande mindre än sina syskon, men hon äter dubbelt så mycket som vad de gör. Förmodligen kompenserar hon för den mjölk hon inte fått i sig som riktigt liten. Den senaste veckan har hon ökat sin vikt med 45% från 480 till 700 gram.
Vellamo vill inte att man ska hålla i henne, hon har inte tålamod med att sitta stilla

Tapio 7 veckor	Otso 7 veckor
Vellamo 7 veckor	Mielikki 7 veckor


De tillbringar en hel del av dagen utomhus när det är bra väder..	..och leker med allt spännande som de kan hitta
Pickninck utomhus har de också haft, det underlättar när avfallsprodukterna ska ut direkt efter matintaget	Som i de flesta syskonskaror finns det de som inte är så snälla alla gånger
Ett gammalt älgkalvskinn ger värme åt en frusen valp	Och ibland får man gå på upptäcksfärd i de stora hundarnas hage
Vellamo	Mielikki
Otso	Tapio