1 vecka

Drygt en vecka gamla är valparna nu. De har fördubblat sin födelsevikt och fått sina fina teckningar i pälsen.
En extremt tyst och belåten kull som tydligt har ett överflöd av mat och en mamma som tar hand om dem på bästa sätt om än något nonchalant.








Blå hane


Rosa hane




Lilleman
Tikvalp




16 oktober

4 veckor

Nu har valparna äntligen fått sina namn.
Den blå hanen ska heta Eminente Ebbe, den rosa hanen, Exceptionelle Elmer, Lilleman ska heta Exotiske Egon och tiken Enastående Elsa.
Tyvärr har två av valparna, Elmer och Elsa båda fått stora navelbråck som kommer att behöva opereras när valparna blivit äldre och klarar att sövas.
I vår första keeshondkull hade Ville (Arctic Alert) ett liknande bråck som opererades vid sex månaders ålder. Han växte upp till en stor fin hund som levde till hög ålder.
Alla valparna är tingade.

Då dessa kort togs var valparna drygt tre veckor



Eminente Ebbe



Exceptionelle Elmer



Exotiske Egon



Enastående Elsa


I övrigt så växer alla så att det knakar och de är oemotståndligt söta. Skarja har gått all in som nanny och tillbringar nästan lika mycket tid hos valparna som deras mamma gör.
Valparna har också varit ute på sin första resa. Först till veterinären som tittade på navelbråcken och sedan hem till Malin på besök, medan jag gick kurs på jobbet. Ingen av dem visade tecken på åksjuka utan de sov snällt under hela resan.
De har börjat vandra omkring på köksgolvet och förvandlar det till en våtmark, dels genom att kissa på det, men framför allt genom att bada i vattenskålen. Jag hade glömt att keeshondvalpar inte kan se en skål vatten utan att förvandla den till swimmingpool men det måste ju vara genetiskt inprogrammerat i rasen.

Här kommer lite färska bilder nu när valparna blivit 4 veckor.








26 oktober

Nu börjar det vara en heltidssysselsättning att ta hand om dessa sötnosar som producerar kiss och bajs i en aldrig sinande ström, och däremellan vill de ha påfyllning av mat fyra gånger per dag. Att vi dessutom bor i en jordhög efter dräneringsarbetet i somras och vädret är ett evigt slaskande, gör att varje gång valparna är ute förvandlas de till små bruna jordklumpar med ben.
Kort sagt det blir så skitigt överallt och man hinner byta skurvatten flera gånger varje. Trodde aldrig att jag skulle längta efter snö som ligger kvar men det gör jag.
 Det är ett gäng tysta valpar i denna kull, skäller nästan aldrig när de leker. Men ljud kan de göra när det blir natt och de förväntas sova i eget rum, då kan de både gnälla och yla flerstämmigt.

Jag och Sandra tog foton på dem i veckan när de stod på ett litet bord och vi konstaterade att minst en av dem har höjdskräck och minst en tror att han är stålmannen och kan flyga. De två andra var lite mer lagom och insåg att man inte ramlar ner bara man står stilla, men att det kan vara farligt att gå för nära kanten. Det vittnar om att små valpar tidigt visar sina olika personligheter där stålmannen troligtvis kommer att bli mycket framåt och killen med höjdskräck kommer att bli lite mer försiktig.


Ebbe

Elmer

Egon

Elsa